17-åringar tjänar in pension – gränsen justerades med ett år

Jag tänker hålla mig till pensionsreformen och dess olika teman i mina blogginlägg ännu under det pågående året. Reformen trädde i kraft 1.1.2017 och börjar allt mer ta sin form när året nu lider mot sitt slut. I arbetet har många pusselbitar fallit på plats, men det finns förstås mycket som ännu måste tillämpas i praktiken.

En nyhet är ändringar i pensionsintjäningen från årets början. Pensionsintjäningen ändrades i princip till 1,5 procent av de årliga inkomsterna, undantag finns men dem går jag inte närmare in på här. Tidigare hade personer som fortsatte att jobba efter den egna pensionsåldern möjlighet att tjäna in 4,5 procent av inkomsterna. Det här har man ersatt med en uppskovsförhöjning som beter sig lite annorlunda. Grundtanken med den nya pensionsintjäningen är att den ska vara jämnare för alla oberoende av ålder.

Att tjäna in pension från 17 års ålder är också en nyhet. Åldersgränsen sänktes med andra ord med ett år. Till år 2005 var gränsen 23 år och den gränsen gäller fortfarande t.ex. för mig som är född på 70-talet. Jag har ibland märkt att en missuppfattning är att intjäningen skulle ändras retroaktivt enligt de nya bestämmelserna, men så är det alltså inte. Det nya nu är att 17-åringar kan tjäna in pension då de sommarjobbar eller har något tidsbundet jobb, naturligtvis också som fast anställda. Det sistnämnda är kanske mindre vanligt.

Själv har jag följt med de senaste diskussionerna om nollavtal som unga ofta kan bli erbjudna då de blir rekryterade. Med en gymnasieelev i huset försöker jag vara lyhörd i de här diskussionerna, man vet ju aldrig. För unga kan det ta flera år innan de får en ordinarie anställning. Orsakerna kan vara flera, man kanske studerar eller är hemma med små barn – det man i Sverige ganska träffande har beskrivit som pensionsfällan. Därför är det synnerligen viktigt att de är medvetna om hurdana följder avtalen kan ha för dem, eftersom det kan ha rent ekonomiska följder. Även sådana som påverkar deras pension i framtiden. Men att en 17-åring idag skulle bekymra sig för sin pension är väl i och för sig en ganska lösryckt tanke? Därför behövs den här informationen redan i inledningsskedet av yrkeskarriären. På den här fronten finns en hel del att förbättra, tycker jag. Det är att ta ansvar för de unga.  

Den nya pensionsåldern

Mantran inom pensionsbranschen har länge varit att utvecklingen inte är hållbar om vi inte fortsätter jobba längre eller höjer pensionsåldern. Med den färska pensionsreformen som infördes i början på det här året är det då gjort. Vi har höjt pensionsåldern. De som går i pension under de närmaste åren drabbas ändå inte nämnvärt av förhöjningarna, enligt min mening. Den nedre gränsen för ålderspension, dvs då man tidigast kan gå i pension, stiger gradvis. Hittills har den nedre gränsen för pensionering i princip varit 63 år. Undantagen är t.ex. de personliga och yrkesbaserade pensionsåldrarna inom den offentliga sektorn.

Den senaste stora pensionsreformen från år 2005 eftersträvade också att senarelägga pensioneringen för arbetstagarna och precis som nu var fokus på den ökade livslängden. Då införde man den flexibla modellen för pensionering vars huvudsyfte var att personer kunde ta ut sin ålderspension i en ålder mellan 63–68 år. I den nya reformen har man valt att bibehålla flexibiliteten.   

De som är födda år 1955 är den första årskullen som berörs av reformen, för dem blir den nedre gränsen 63 år och tre månader. För 1956 födda blir gränsen 63 år och sex månader, för 1957 födda 63 år och nio månader osv. Förhöjningen sker gradvis med tre månader i taget till 65 år. Vad gränsen blir för personer som är födda 1965 och senare vet man inte för tillfället, gränserna fastställs senare. Exaktare uppgifter finns att se här.

Samtidigt höjer man också på den övre gränsen för pensionsintjäning. Då den nu är 68 år höjs den på motsvarande sätt gradvis till 70 år. När man diskuterat den här gränsen har den ofta förväxlats med den nedre gränsen och därför har många felaktigt utgått ifrån att pensionsåldern höjs till 70 år. Att medierna hänvisat till den övre gränsen kan måhända vara en omedveten miss eller ett sätt att skapa rubriker. Att vara tvungen att villkorslöst arbeta till 70 års ålder låter väl onekligen ganska ansträngande och för många arbetstagare som en omöjlig uppgift. Men så är fallet alltså inte, åtminstone inte för dem som går i pension inom de närmaste tio åren. Hur gränsdragningen sker för yngre generationer vet vi inte ännu, men högst sannolikt kommer den nedre gränsen att höjas från den nu fastställda gränsen på 65 år. Det kan verka obarmhärtigt, men å andra sidan utgår vi idag ifrån att livslängden fortsätter att öka. Då arbetspensionssystemet grundades på 1960-talet var pensionstiden i genomsnitt ca tio år. Och varför skulle man inte nu höja pensionsåldern när alla undersökningar vittnar om att majoriteten av oss lever allt längre och sundare dessutom? Förtidspensionerna har ju inte avskaffats. De existerar fortfarande och är ett alternativ för personer som kanske vill gå ner i arbetstid under de sista åren inför pensioneringen.

När reformer görs utgår man ofta ifrån att det finns vinnare eller förlorare när förnyelserna står klara. I synnerhet de som klart upplever sig tillhöra den sistnämnda kategorin. Onyanserade diskussioner har också hittat hem här. Det är en omöjlig uppgift att samtidigt både bevara och förnya pensionssystemet utan att någon drabbas lite. Att kunna förutspå framtidens arbetsmarknad och hur den påverkar just din pension är inte heller lätt. Skulle man förenkla allt finns det ett råd att följa om man vill uppnå en tillräcklig pension: att jobba så länge man kan och se till att inkomsterna håller sträcket i jämförelser. Oftast lättare sagt än gjort. Förbättringar faller lätt i glömska när en uppfattad kränkning står i fokus. Det är inte så länge sedan den allmänna pensionsåldern de facto var 65 år för majoriteten av arbetstagarna inom den offentliga sektorn. Det här är situationen nu, men ingenting är bestående. En ny reform är kanske aktuell om tio år och vilken dess tyngdpunkt blir får tiden visa.